Vi har ingen aning. Ingen vet egentligen något om någonting. Vi tror, tolkar, förutsätter, inbillar, är i stort sätt säkra på. Men vi vet egentligen inte. Förutom en sak. Det enda vi vet är att vi ska dö. Förr eller senare. Förmodligen förr. Nästan alla dör förr. Det är rätt sällan man hör att folk dog senare än önskat. Men att någon dog i förtid, lämnade eller gick bort, hör man allt som oftast.
Tänk på det när du skriver på nästa blad. Se till att ha ett snyggt slut i beredskap. För du vet inte om detta är det sista kapitlet.
Jag har fått en ny vän vid min sida. Jag känner honom inte så väl än. Han sitter där som en bula under huden strax ovanför mitt högra knä. Läkarna kallar honom Tumör, men jag vet inte. Det låter så himla trist. Han har ett efternamn också, men det är så krångligt att skriva så jag skippar det. Tydligen är han inte main stream av sin sort. Ovanlig och troligen inte så aggressiv. Troligen var ordet. Jag litar inte på läkare som säger troligen. Jag föredrar läkare som vet, men som sagt, ingen vet något om någonting. Förutom en sak. Och den som lever får se.
