Idag åker sjuåringen Lilla Vasaloppet i skolan. Hela gänget går iväg till en närliggande friluftsanläggning och ger sig ut i spåret med skidor alternativt ut på isen med skridskor. Inför denna dag krävs en del förberedelser. Förra veckan införskaffades ett par begagnade skidor och i lördags var det dags för premiäråk. Kortfattat kan man väl säga att det inte gick alls. Balansen ville inte bli överens med kroppen och skidorna lossnade ideligen. Efter 20 minuter gav han upp. Trött och arg.
Trots det valde han idag skidåkning istället för skridskoåkning, som han faktiskt behärskar hyffsat. Jag beundrar honom för hans mod och vilja att inte ge upp. Tänk så mycket man har att lära av sina barn.
Jag kommer själv ihåg de där skiddagarna från skoltiden. Hur det var att ge sig iväg från skolan med matsäck i ryggsäcken. Sitta tillsammans och dricka choklad. Fingerfrys och krånglet att bära tillbaka skidorna. Jag minns det med glädje och med ett leende på läpparna.Igår kväll fixade jag till skidorna med en extra rem så att de inte ska lossna. Och i morse kokade jag varm choklad och packade ner korv som ska grillas. Sedan fick han förståss de där sista orden om att ha en bra dag och om att komma ihåg att ta med sig extravantarna som finns i skolan och att han måste sitta på sittunderlaget jag stoppat i väskan och allt det där andra som lämnar en sjuårings medvetande innan det hunnit landa.
Ikväll ser jag fram mot att höra om dagens strapatser och på torsdag är det dags igen, men då är det fyraåringens tur att åka skidor på dagis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar