onsdag 21 september 2011

Ett dilemma

Min 9-åriga son vill börja använda Facebook. Några av hans vänner gör det, några av kusinerna och farmor också. Och så jag och min fru förstås. Vi två är flitigt förekommande på både Facebook och Twitter, och vi har trevande börjat använda Google+. I huvudsak använder vi dessa medier för samhällsdiskussion och debatt. Men även i jobbet. Även om det förekommer svamppfyndsuppdateringar och bilder på tårtbak så är det i mindre skala.

Jag är övertygad över att min son efter instruktion kan hantera hur man gör, vad man får göra och vad man inte får göra. Än så länge kan dessutom jag ha full kontroll över användandet, vänner etc.
Men det är i huvudsak genom mitt eget användande jag vacklar i 9-åringens vilja att använda Facebook. Jag har haft som princip att inte lägga till barn som vänner. Jag vill nämligen i alla lägen kunna Facebooka sådant som jag känner är relevant, ofta om sådant som kanske inte lämpar sig för barn. Jag vill kunna diskutera trafficking, länka till ett nyhetsinslag om en självmordsbombning i Irak, referera till bilder som kan vara starka, men ändå talande (som tex denna från 9/11 dådet). Detta vill jag kunna göra utan självcensur. Visst kan man diskutera många saker även med barn, men om jag ska kunna göra det på ett ansvarsfullt sätt måste dialogen ske närmare, så att jag kan ha koll på hur reaktionen blir och fånga upp den. Det kan jag inte göra fullt ut på Facebook. Visst finns det funktioner som möjliggör selekterad delning till olika vänkategorier, men de funkar inte fullt ut i den mobilapp jag använder. Dessutom är det lätt missa selekteringen och det vill jag inte riskera.
Efter vissa överväganden bestämde jag mig för att ändra mitt eget Facebook beteende, och göra användandet barnvänligt och ta diskussionerna i Google+ och på Twitter. Detta för att jag kan se värdet för min son att börja använda Facebook.
Nu visade det sig att det inte gick att registrera ett konto för honom. Han är helt enkelt för ung för att använda Facebook. Man måste vara över 13 år enligt användaravtalet.
Mina dilemman löste sig alltså per automatik eftersom vi väljer att följa de regler som Facebook har satt upp. Skälen för att inte bryta mot reglerna är för oss mycket starkare än den nytta vi kan se om vi skulle bryta mot dem. De finns säkert goda anledningar till att åldersgränsen är som den är. Kanske är några av dessa grundade i ovanstående dilemman. Det finns någon form av ansvar som Facebook verkar ta helt enkelt. 

Här tycker jag att det borde finnas något mellanting. En slags sidovagn, knutet till ett konto som tillhör en vuxen som barnen kan åka i bredvid. Hur det skulle formas vet jag inte, men det vore fint om barnen i ett sådant sammanhang kunde bli introducerat i forum på Internet, med stor insyn från en vuxen utan att för den del behöva göra avkall på funktioner etc i sina flöden. Detta utan att, som många gör idag, bryter mot användaravtalen.
Nu letar jag andra forum, som är mer barnvänliga.
Panfu.se verkar vara en plattform där det finns en tanke bakom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar